Vattenkvaliteten i Öresund

Alla organismer behöver näring för att kunna växa och föröka sig. Växtplankton utgör grunden för havets ekosystem. Hur mycket växtplankton som växer beror på förekomsten av och förhållandet mellan kväve, fosfor och kisel.

En alltför stor tillförsel av näringsämnen, särskilt kväve och fosfor, skapar problem med övergödning. En hög halt av kväve och fosfor medför ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger.

Det är i ytvattnet som växtplankton kan utnyttja näringsämnena, eftersom det här finns tillräckligt med solljus.

Efterhand sjunker det döda växtplanktonet och algerna ned mot botten, där de bryts ned och förs upp genom vattenskiktet till ytan igen. Detta kan dock också skapa syrebrist. Det är därför viktigt att använda näringsämnen som en parameter för tillståndet när vattenkvaliteten ska bedömas.

Höst- och vinterstormarna skapar rörelse i vattnet, och näringsämnena kommer upp till ytan. Ytvattnet har den största halten av näringsämnen i slutet av vintern. När ljuset börjar återvända ökar tillväxten av växtplankton snabbt, och vårbuketten kommer igång.

Klorofyll är en grön färg som omvandlar ljusenergi till kemisk bunden energi. Växtplankton innehåller klorofyll som används vid fotosyntesen. Fotosyntesen påverkas av mängden ljus. Sollyset minskar med vattendjupet beroende på vattnets klarhet. Mängden växtplankton i vattnet påverkar vattnets klarhet och därmed också hur långt ner i vattnet ljuset kan nå.



Tillförsel av näringsämnen till havet göder planktonalger och bidrar till en sikt djup i vattnet och till en ökad syreförbrukning vid botten när planktonalger sjunker ner och dör.



Vattnets innehåll av klorofyll används som en mått på mängden plankton. I Öresund bör mängden klorofyll om sommaren ligga runt 1,2-1,5 ug/l för att uppnå en god ekologisk status.

Trenden för sommarperioden 2000-2017 verkar vara nedåtgående.

Sikt djupet är ett mått på vattnets klarhet, dvs. hur långt ner man kan se med blotta ögat. I havet undersöks sikt djupet som ett mått på vattnets tillstånd med avseende på näringsämnen. Det finns ofta ett förhållande mellan mängden planktonalger och sikt djupet. Vattnets klarhet kan också påverkas av andra faktorer, som till exempel mineralpartiklar och dött organiskt material.

Sikt djupet mäts genom att använda en vit skiva (250 mm i diameter) i en lång lina. På linjen kan man avläsa hur långt ner man kan se skivan. Gränsen för en god ekologisk status är en sommarmedel sikt djup på minst 7,5 meter i Öresund. Mätningar från 2000 till 2017 visar att det finns en variation mellan olika lokaler och att det inte verkar finnas en tydlig trend.

Temperaturen i Öresund varierar beroende på årstid, men också i förhållande till djupet. Ytvattnet har på vintern en temperatur på ungefär noll grader. När solen kommer fram värms ytvattnet upp och blir lättare. Därmed lägger det sig ovanpå det djupare, kallare vattnet. Dessa två lager hålls åtskilda och det uppstår ett temperaturskikt (termoklin).

På de allra största djupen är temperaturen cirka 4,6 grader året runt. Det förekommer stora temperaturvariationer under året. Klimatet förändras långsamt och utvecklingen går mot ett varmare och mer regnigt väder.

Vi kontrollerar inte själva badvattenkvaliteten. Men det finns andra som gör det. Följ länken här på sidan och läs mer om badvatten i Öresund.