Bilder af bottendjur

Peter Göransson har tagit några fina bilder på bottendjuren i Öresund. Utforska dem nedan.

Abra alba

Abra alba är en liten, vit mussla som lever på havets botten. Musslan har en rund form och ett skört skal som skyddar dess mjuka kropp. Musslan filtrerar vattnet och tar bort skadliga ämnen.

Abra alba.
Fotograf
Peter Göransson

Alcyonium digitatum

Alcyonium digitatum kallas också Dödshand och är en mjuk korall som lever på havets botten. Korallen har en karakteristisk orange färg och en mjuk, geléartad konsistens. Korallen ger skydd och mat åt många olika arter av fiskar och kräftdjur. 

Alcyonium digitatum.
Fotograf
Peter Göransson

Amphiura filiformis

Amphiura filiformis är en liten, slank sjöstjärna som lever på havets botten. Sjöstjärnan har fem långa, tunna armar som kan bli upp till 15 cm långa. Sjöstjärnan äter små organismer och fungerar som mat för större rovdjur. 

Amphiura filiformis
Fotograf
Peter Göransson

Aphrodita aculeata

Aphrodita aculeata kallas också för Guldmask och är en stor, röd orm som lever på havets botten. Ormen har många långa, tunna tentakler som används för att fånga mat och röra sig runt. Ormen äter döda organismer och fungerar som mat för större rovdjur som fiskar och sjöstjärnor.

Aphrodita aculeata
Fotograf
Peter Göransson

Arctica islandica

Arctica islandica är en stor, långsamt växande mussla som lever på havets botten. Musslan kan leva i upp till 500 år och är därmed en av de äldsta djuren i världen. Musslan filtrerar vattnet och tar bort skadliga ämnen. Musslan används också som mat av många olika arter av fiskar och fåglar.

Arctica islandica
Fotograf
Peter Göransson

Astarte (Tridonte) montagui

Astarte (tridonte) montagui är en liten, platt mussla som lever på havets botten. Musslan har en trekantig form och ett hårt skal som skyddar dess mjuka kropp. Musslan filtrerar vattnet och tar bort skadliga ämnen. Musslan används också som mat av många olika arter av fiskar och fåglar.

Astarte (Tridonte) montagui
Fotograf
Peter Göransson

Aurelia aurita

Aurelia aurita är en vanlig och utbredd art av manet som också kallas för vattenmanet. Maneten har en karakteristisk klockformad kropp och långa, vita tentakler som används för att fånga fiskeägg och larver och röra sig runt. Maneten fungerar som mat för många olika arter av fiskar och havsdjur.

Aurelia aurita
Fotograf
Peter Göransson

Bathyporeia pilosa

Bathyporeia pilosa är en art av små kräftdjur som lever i sandet på stranden och i tidvattenzonen. Kräftdjuret har en avlång kropp och långa ben som hjälper dem att röra sig och gräva ner sig i sanden. Kräftdjuret är en viktig födokälla för många andra djur, såsom fåglar och fiskar.

Bathyporeia pilosa
Fotograf
Peter Göransson

Capitella capitata

Capitella capitata är en art av havsborstmask som lever i sandet på havsbotten. Masken har en avlång kropp och många segment som gör det möjligt för dem att röra sig och gräva ner sig i sanden. Masken fungerar som föda för många olika arter av fiskar och havsdjur. Maskarna kan också ha en negativ påverkan på miljön då de kan orsaka skador på havsbotten och minska biodiversiteten i området där de är närvarande i stora antal.

Capitella capitata
Fotograf
Peter Göransson

Chaetoderma nitidulum

havssnigel som lever på havsbotten. Snigeln har en avlång kropp och ett skyddande skal som hjälper till att skydda dem från rovdjur. Snigeln fungerar som föda för många olika arter av fiskar och havsdjur. Snigeln är intressant för forskare eftersom den har en unik sätt att smälta maten på, där de använder bakterier i sina tarmar för att bryta ner maten.

Chaetoderma nitidulum
Fotograf
Peter Göransson

Crossaster papposus

havssnigel som lever på havsbotten. Snigeln har en avlång kropp och ett skyddande skal som hjälper till att skydda dem från rovdjur. Snigeln fungerar som föda för många olika arter av fiskar och havsdjur. Snigeln är intressant för forskare eftersom den har en unik sätt att smälta maten på, där de använder bakterier i sina tarmar för att bryta ner maten.

Crossaster papposus
Fotograf
Peter Göransson

Haploops tubicola

Haploops tubicola är en liten art av kräftdjur. Kräftdjuret är endast cirka 1 cm långt och har en lång, smal kropp med många ben. Kräftdjuret lever på havsbotten och äter plankton. Kräftdjuret är en viktig del av havets näringskedja och är en bra indikator på vattenkvaliteten i Öresund. 

Haploops tubicola
Fotograf
Peter Göransson

Hediste diversicolor

Hediste diversicolor är en sandmask som lever i sandet på havsbotten. Masken kan bli upp till 20 cm lång och har en cylindrisk kropp med många segment. Masken är en viktig födokälla för många fiskar och fåglar i Öresund. Masken är också känd för att kunna regenerera sin kropp om den skadas. Sandmasken är en av de vanligaste arterna i Öresund och är lätt att känna igen på grund av sitt karakteristiska utseende.

Hediste diversicolor
Fotograf
Peter Göransson

Heteromastus filiformis

Heteromastus filiformis är en mask som lever i sandet på havsbotten i Öresund. Masken kan bli upp till 15 cm lång och har en lång, smal kropp med många segment. Masken är känd för att bygga rör av sand och slem, som den använder för att skydda sig mot rovdjur och skapa en stabil livsmiljö. Masken bidrar till att upprätthålla en frisk havsbotten i Öresund. 

Heteromastus filiformis
Fotograf
Peter Göransson

Hydrobia ulvae

Hydrobia ulvae är en liten snäcka som bara är cirka 5 mm lång och har en konformad skal. Snäckan lever på havsbotten och äter alger och andra små organismer. Snäckan är en viktig födokälla för många fiskar och fåglar i Öresund. Snäckan är känd för att kunna överleva i områden med hög salthalt och är därför en bra indikator på vattenkvaliteten i Öresund.

Hydrobia ulvae
Fotograf
Peter Göransson

Hydrobia ventrosa

Hydrobia ventrosa är en liten snäcka som bara är cirka 3 mm lång och har en konformad skal. Snäckan lever på havsbotten och äter alger och andra små organismer. Snäckan är en viktig födokälla för många fiskar och fåglar i Öresund. Snäckan kan överleva i områden med hög salthalt och är därför en bra indikator på vattenkvaliteten i Öresund. 

Hydrobia ventrosa
Fotograf
Peter Göransson

Lepidonotus squamatus

Lepidonotus squamatus är en liten havsbundsmask. Masken kan bli upp till 5 cm lång och har en platt kropp med många små fjäll. Masken lever på havsbotten och äter små organismer som plankton och alger. Masken bidrar till att upprätthålla en frisk havsbotten i Öresund.

Lepidonotus squamatus
Fotograf
Peter Göransson

Macoma baltica

Macoma baltica är en liten mussla som kan bli upp till 3 cm lång och har en triangulär skal med en brunaktig färg. Musslan lever på plankton och små organismer och är en viktig födokälla för många fiskar och fåglar i Öresund. Musslan är känd för att kunna överleva i områden med låg syrehalt och är därför en bra indikator på vattenkvaliteten i Öresund. 

Macoma baltica
Fotograf
Peter Göransson

Macoma calcarea

Macoma calcarea är en liten mussla som kan bli upp till 2 cm lång och har en triangulär skal med en vitaktig färg. Musslan lever på plankton och små organismer och är en viktig födokälla för många fiskar och fåglar i Öresund. Musslan är känd för att kunna överleva i områden med låg syrehalt och är därför en bra indikator på vattenkvaliteten i Öresund. 

Macoma calcarea
Fotograf
Peter Göransson

Maldane sarsi

Maldane sarsi är en havsbottenmask som kan bli upp till 10 cm lång och har en lång, smal kropp med många små borstar. Masken lever på havsbotten och äter små organismer som plankton och alger. Masken är en viktig del av havets ekosystem och bidrar till att upprätthålla en hälsosam havsbotten i Öresund.

Maldane sarsi
Fotograf
Peter Göransson

Modiolus modiolus

Modiolus modiolus är en stor mussla som också kallas Hästmussla. Musslan lever på havsbotten i Öresund och kan bli upp till 10 cm lång och har en triangulär form. Musslan filtrerar plankton och andra små organismer från vattnet och är en viktig födokälla för många andra havsdjur. Musslan är känd för att bilda stora rev som fungerar som livsmiljöer för andra djur.

Modiolus modiolus.
Fotograf
Peter Göransson

Mya arenaria

Mya arenaria är en stor mussla som kan bli upp till 15 cm lång och har en lång, avlång form. Musslan filtrerar plankton och andra små organismer från vattnet och är en viktig födokälla för många andra havsdjur. Mya arenaria är känd för att bilda stora kolonier som fungerar som livsmiljöer för andra djur.

Mya arenaria
Fotograf
Peter Göransson

Ophiura robusta

Ophiura robusta är en sjöstjärna med en platt kropp och fem långa armar som används för att röra sig och fånga föda. Sjöstjärnan spelar en viktig roll i havsekosystemet genom att bidra till att upprätthålla en hälsosam havsbotten. 

Ophiura robusta
Fotograf
Peter Göransson

Parvicardium hauniense

Parvicardium hauniense är också känt som Köpenhamnsmusslan. Musselskalen kan bli upp till 2 cm långa och har en triangulär form. Musselskalen filtrerar plankton och andra små organismer från vattnet och är en viktig födokälla för många andra havsdjur. Musselskalen är känd för att bilda stora kolonier som fungerar som livsmiljöer för andra djur. 

Parvicardium hauniense
Fotograf
Peter Göransson

Pherusa plumosa

Pherusa plumosa är en liten havsbörstmask som kan bli upp till 5 cm lång och har en lång, smal kropp med många små borstar. Masken lever på plankton och andra små organismer och är en viktig födokälla för många andra djur. Masken bidrar till att upprätthålla en hälsosam havsbotten. 

Pherusa plumosa
Fotograf
Peter Göransson

Pygospio elegans

Pygospio elegans är en liten borstmask som kan bli upp till 3 cm lång och har en lång, smal kropp med många små borstar. Masken lever på plankton och andra små organismer och är en viktig födokälla för många andra marina arter. Masken bidrar till att upprätthålla en hälsosam havsbotten.

Pygospio elegans
Fotograf
Peter Göransson

Terebellides stroemi

Terebellides stroemi är en havsbörstmask som kan bli upp till 10 cm lång och har en lång, smal kropp med många små borstar. Masken lever på havsbotten och äter plankton och andra små organismer och är en viktig födokälla för många andra djur. Masken bidrar till att upprätthålla en hälsosam havsbotten.

Terebellides stroemi
Fotograf
Peter Göransson