Konferensen Tilsammans om Öresund

1. Välkommen till Tilsammans om Öresund
2. Øresunds Treasures: Koppling mellan utbildning, bevarande och marin mångfald
3. Situationen i världshaven
4. Det unika Öresund - men vart tog torsken vägen?
5. Öresundsvattensamarbetet - Höjdpunkter från de första 30 åren och vad gör vi nu?
6. Utforska en gemensam vision för en hållbar framtid i Öresund
   1. Case I: Kustutveckling och infrastruktur
   2. Case II: Förorening och utsläpp av avfallsämnen
   3. Case III: Sjöfart och fiskeverksamhet
7. Avslutande paneldiskussion

1. Liselotte Hohwy Stokholm, direktör i Tænketanken Hav, og Magnus Eckeskog, Enhetschef i Länsstyrelsen i Skåne
2. Lukasz og Ulrika Larsson Warzecha, grundare af LWimages
3. Katherine Richardson, professor i Biologisk Oceanografi vid Globe Institute
4. Jens P. Jeppesen, Akvarie- och museidirektör på Øresunds Akvarie
5. Stina Bertilsson Vuksan, miljöstrateg i Miljöforvaltningen Helsingborg, og Annemarie Westh Jepsen, projektchef vid Artelia Denmark
6. 1. Jonas Gustafsson, marinbiolog vid Länsstyrelsen i Skåne, och Carsten Holm Rønnow, senior projektledare vid Artelia Denmark
   2. Stiig Markager, professor vid Institute for Ecoscience, Aarhus Universitet, och Amanda Haux, avfallsutvecklare vid RecoLab NSVA
   3. Mathias Andersson, seniorforskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, och David Lange, direktör för Forening for Skånsomt Kystfiskeri Producentorganisation 

Vid konferensen deltog 155 personer från:

• Øresundsvandsamarbejdets medlemskommuner
• Länsstyrelsen i Skåne
• Aarhus Universitet
• AAU/PLAN
• AGENDA 21 HELSINGØR
• Altitude meetings
• Artelia
• Danmarks Naturfredningsforening
• Den Levende Fiskerihavn
• Det Svenske Forsvars Forskningsinstitut
• DTU Aqua
• Energinet
• Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri PO
• Foreningen Køge Bugt Stenrev
• Forsyning Helsingør
• Försvarsmakten
• Genkendt Kommunikation
• Hasløv og Kjærsgaard
• Havs- och vattenmyndigheten
• Havsmiljöinstitutet
• Hornbæk Havn
• Kristianstad Universitet
• Landsforeningen Levende Hav
• Lunds Universitet
• LWimages
• Malmö Universitet
• Miljøstyrelsen
• NIRAS Denmark
• NIRAS Sweden
• NSVA
• Rambøll
• RecoLab
• Rent Hornbæk
• Roskilde Universitet
• Rungsted Havn
• Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
• Strandparken I/S
• Sund & Bælt
• Sweco
• Tænketanken Hav
• VA Syd
• Vattenmyndigheten Södra Östersjön
• Øresunds Patrol
• Øresundsakvariet
• Öresundsfonden
• Öresundslinjen och Molslinjen

Experterna uppmanade politiker att vara modigare och agera snabbare, exempelvis när det gäller genomförandet av konkreta åtgärder såsom skydd av havsbotten, utan att invänta omfattande planer. Skydd av havsbotten är nödvändigt för att minska skadliga aktiviteter såsom trålning och sandutvinning, vilket kan medföra kumulativa effekter som hotar det känsliga ekosystemet. Dessutom är det viktigt att den danska och den svenska staten samarbetar.

Behovet för gemensamt skydd av svenska och danska vatten diskuterades. Idag är Öresund skyddad med olika typer av skyddade naturområden, men de täcker endast delområden eller en begränsad typ av aktiviteter. Det saknas ett gemensamt skydd av Öresund som ett sammanhängande område. Den gemensamma dansk-svenska överenskommelsen från 1932 om trålförbud är ett bra exempel på en bilateral överenskommelse, men den gjordes endast med hänsyn till sjöfarten och inte utifrån miljöhänsyn. Genom samarbete över landsgränser kan man uppnå harmoniserad lagstiftning som skapar bättre förutsättningar för den marina miljön. En central utmaning i ett gränsöverskridande samarbete är skillnaden i myndigheters ansvarsområden.

Det föreslogs att lagstiftningarna omprövas så att klimat- och naturfrågor inkluderas i all lagstiftning, och inte bara i miljölagstiftningen.

Det framhölls att det finns behov av att reducera de kumulativa effekterna som uppstår vid anläggningar i havs- och kustområdens såsom vindkraftsparker och utfyllnader, men också från sandsugning och dumpning.

Främjandet av tystgående fartyg är en nödvändighet för att minimera stress och fara för havets djurliv. På konferensen betonades det att undervattensbuller från fartyg kan störa marina arter, såsom tumlare och torsk, genom att överrösta viktiga ljud som är essentiella för deras kommunikation och överlevnad. Experterna uppmanade att hitta incitament för rederier att investera i teknologi som reducerar ljudnivån, såsom eldrivna fartyg och andra innovativa lösningar, samt en reducering av hamnavgifter för tystgående fartyg.

Effektiv avfallshantering, inklusive avloppsrening, är nödvändig för att bevara havets hälsa och säkerställa en renare marin miljö. Detta kommer att kräva implementering av avancerade teknologier och strategier som kan förhindra utsläpp och säkerställa återvinning av näringsämnen. På konferensen var pilotprojektet Recolab i Helsingborg ett bra exempel på en anläggning där avfall ses som en värdefull resurs och där näringsämnen från avloppsvattnet återvinns. Ett annat exempel var en ny avloppsreningsverk i Hillerød (Central reningsanläggning syd) som har betydligt lägre utsläpp än traditionella reningsanläggningar.

Det föreslogs att utvidga den danska skonsamma fiskemärkesordningen ("NaturSkånsom") till att även omfatta Sverige.

Det framhölls att fokus på utbildning och kommunikation i relation till havet är avgörande för att säkerställa en levande havsmiljö i framtiden. Det är viktigt att engagera barn och unga i att förstå havets komplexa ekosystem och den roll de spelar i vår globala miljö.

De två fotograferna Ulrika och Lukasz Larsson Warzecha har dokumenterat Öresunds skatter under vattnet. Efter att ha rest runt världen insåg de att vi ofta är "hemmablinda" inför den natur som omger oss i vardagen. Genom sitt arbete har de dokumenterat att naturen är mer värd levande än död, med tanke på bland annat upplevelseturism.